Antalet skogsägare som är självverksamma är rätt få, men ifall du tänkt avverka virke i din skog, som är ämnat till försäljning, så var i kontakt med din Revirinstruktör innan du börjar så att lagstadgad anmälan om användning av skog kan göras och ni kan säkra er om att virket blir hugget med rätt mått och till rätt kvalitet.
De nya PEFC-standarderna träder i kraft 1.1.2023 och det påverkar förstås också leveransavverkningar där skogsägaren själv avverkar och kör ut virket till väg. Här har vi sammanställt en kom-ihåg-lista med de viktigaste sakerna gällande avverkning till försäljning i egen skog. De två första punkterna är lagstiftning som gäller oberoende om virket som har avverkats är PEFC-certifierat eller inte.
Skogslagen, anmälan om användning av skog:
Avverkningsanmälan gäller också för leveransavverkning som skogsägaren själv utför. Anmälan lämnas in minst 10 dagar före avverkningen och anmälan är giltig i tre år. Det är dock inte nödvändigt att rapportera avverkning av virke som man själv använder eller avverkning av små träd med en medeldiameter på 13 cm eller mindre, såvida de inte är i närheten av en särskilt viktig livsmiljö. Men också innan vindfällen avverkas ska en anmälan om användning av skog göras till skogscentralen om träden ska säljas. Innan man avverkar ska man alltid kontakta den lokala revirinstruktören på skogsreviret som hjälper med att lämna in en avverkningsanmälan.
Lagen om bekämpning av skogsskador:
Avverkaren ska, i samband med beståndsvårdande avverkning och förnyelseavverkning på mineraljordar och torvmark, svara för bekämpning av rotticka från ingången av maj till utgången av november.
Rotticka ska bekämpas:
1) om volymen av trädbeståndet på mineraljord före avverkningen till mer än 50 procent utgörs av tall eller gran eller av båda sammanlagt.
2) på torvmark i områden där volymen av trädbeståndet före avverkningen utgörs till mer än 50 procent av gran.
3) på torvmark i södra Finland om över 50 procent av beståndets volym utgörs av gran eller tall eller båda sammanlagt.
Godtagbara bekämpningsmetoder mot rotticka är stubbehandling med ett godkänt växtskyddsmedel (urea eller Rotstop), byte av trädslag till lövträd efter förnyelseavverkning eller någon annan åtgärd med samma verkan. Stubbupptagning eller hyggesbränning är däremot inte godtagbara metoder.
Stubbehandlingen ska utföras så att alla barrträdsstubbar med en diameter över 10 centimeter behandlas. Bekämpningsmedlet måste täcka minst 85 procent av varje snittyta som behandlas.
PEFC-KRAVEN
Naturvårdsträd och döda träd lämnas vid alla avverkningar:
Antalet naturvårdsträd som kvarlämnas permanent vid avverkningar är i genomsnitt minst 10 och antalet döda träd i genomsnitt minst 10 per hektar. Med död ved avses grova torrakor som är över 20 cm i diameter på brösthöjd och andra döda stående träd, högstubbar och lågor. Om det inte finns tillräckligt med döda träd på stämplingspostnivå, lämnas det kvar minst 2–5 högstubbar per hektar, särskilt av lövträd.
Naturvårdsträden kan koncentreras på stämplingspostnivå och en stämplingspost kan bestå av flera separata beståndsfigurer. Naturvårdsträd är levande träd som hör till de naturliga trädarterna i vårt land.
Som naturvårdsträd kvarlämnas:
– boträd för rovfåglar
– grova enar
– gamla träd med brandlyror
– grova trädindivider från en tidigare trädgeneration
– trädindivider med ovanliga former
– ädla lövträd
– resliga aspar
– sälgar, häggar och rönnar med tydlig stam
– klibbalar
– hålträd
– noterade födoträd för tjäder
Om ovannämnda träd saknas kvarlämnas som naturvårdsträd sådana träd som är minst 15 cm i diameter på brösthöjd och som är viktiga för den biologiska mångfalden, och som har goda förutsättningar för att utvecklas till gamla träd. Det rekommenderas att naturvårdsträd i första hand kvarlämnas i grupper och i omedelbar närhet av värdefulla livsmiljöer, i skyddszoner av öppna torvmarker samt i skyddszoner intill vattendrag och småvatten.
I grupper med naturvårdsträd ska markytan förbli orörd och marken under dem ska inte röjas.
På grund av säkerhetsrisker ska naturvårdsträd inte lämnas kvar i omedelbar närhet av viktiga konstruktioner, såsom trafikleder eller el- och telefonledningar, och inte heller på fornlämningar.
Viltsnår och trädslagsblandning tryggas
För att levnadsförhållandena för ett mångsidigt artbestånd och viltet ska tryggas i alla faser av skogsbehandlingen bevaras snår och trädslagsblandningar när sådana förekommer naturligt på en figur och trädslagsblandningen inte äventyrar odlingen av de trädslag som ska odlas. Snår är små trädgrupper som ger skydd åt olika arter. Det är bra om snåret har flera olika trädslag, innehåller granar och är minst 10 m2 stort. Även grupper med naturvårdsträd bildar snår om marken under dem inte är röjd. Trädslagsblandning betyder att det förutom huvudträdslaget finns ett eller flera andra trädslag, med fördel lövträd, i skogen.
Vid arbeten intill vattendrag och småvatten lämnas skyddszoner
En skyddszon som binder fasta partiklar och minskar näringsbelastningen, tryggar beskuggningen och mångfalden och där vegetationsskikten bevaras lämnas kvar invid vattendrag och källor. Skyddszonens bredd är i genomsnitt minst 10 meter, men minst 5 meter på alla ställen. I skyddszonen utförs det endast plockhuggning där man bevarar ett mångsidigt trädbestånd med träd av olika storlek och med fördel lövträd. Man bör undvika att lämna kvar grot i en skyddszon. Stammar som har vält ner i fåran på naturlig väg avlägsnas inte.
I skyddszonen utförs inte:
– markberedning
– gödsling
– stubbrytning
– röjning av vegetationen i buskskiktet
– kemisk bekämpning med växtskyddsmedel
Skyddszonen för dikeslika, uträtade och rensade bäckar vars fåra är under 2 meter bred ska vara minst 5 meter bred. Stamved får avlägsnas från skyddszonerna. Undantagen gäller inte fåror med ett laxbestånd som hör till Finlands naturliga arter. De övriga krav på skyddszoner som nämns ovan gäller.
Övergångszoner till torvmarker
I kanten av öppna myrar och myrar som ska återställas i naturtillstånd kvarlämnas på övergångszoner som tydligt avviker från den övriga terrängen en minst 10 meter bred skyddszon, där det är tillåtet med endast plockhuggning och grävning av diken i syfte att återföra vatten till skyddade myrar eller andra myrar i naturtillstånd som torkats ut på grund av dikning. I denna zon utförs inte markberedning och buskskiktet bevaras. Naturvårdsträden i en stämplingspost kan koncentreras till skyddszonen.
