Läs mera

Intressebevakning

Många kanske frågar sig vad betyder intressebevakning? Intressebevakningen är till för medlemmarnas bästa, så att de också i fortsättningen skall ha möjlighet att idka ett hållbart ekologiskt, socialt och ekonomiskt skogsbruk. Det skall finnas realistiska verksamhetsförutsättningar för denna lagliga näringsverksamhet inom hela verksamhetsområdet. Intressebevakningen sker på alla plan, både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Intressebevakningen omfattar förutom t.ex. lagberedning och planläggningsfrågor, även ärenden som dyker upp oanat eller med kort varsel.

Har du en känsla av att det är många andra än du själv som vill bestämma hur din skogsegendom skall användas eller känner du dig lite osäker i skogsfrågor?

Därför finns den pålitliga skogsvårdsföreningen till din hjälp på lokal nivå. Gäller det avverkningar så har föreningen koll på förutom prisbilden av olika sortiment också en stor mängd information som gäller aptering. Som medlem i centralförbundet har skogsvårdsföreningen också tillgång till behövlig expertis inom olika kompetensområden och alltid med fokus på skogsägarens bästa.

För drygt fem år sedan beslöt dåvarande Skogsägarförbund, att skogsägarnas egna organisationer bör öka resurserna på skogsintressebevakningen. Detta visade sig vara ett klokt beslut med tanke på hur många skogsintressebevakningsärenden som utförts efter det, både regionalt, nationellt och även internationellt.

Vid årsskiftet anslöt sig Ålands skogsvårdsförening som medlem till SLC och nu är alla sex finlandssvenska skogsvårdsföreningar med sina totalt nästan 20 000 skogsägare anslutna.

Från och med årsskiftet har undertecknad varit deltidsanställd som SLC:s första skogsombudsman. Jag arbetar nu måndagar och fredagar med skogsintressebevakningsfrågor på SLC:s kontor i Helsingfors. De övriga dagarna jobbar jag som utvecklingschef på skogsvårdsföreningen Södra skogsreviret r.f.

PEFC:s skogscertifiering är också en del av mitt arbete på SLC. I samband med fjolårets fältrevision kom det fram att vi borde bli bättre på att spara naturvårdsträd. Det finns rum för förbättringar både vad gäller antal och placering, men också att vi redan i samband med beståndsvårdande avverkningar tar i beaktande blivande naturvårdsträd. Enstaka snöbrott i gallringsskogar eller på en förnyelseyta behöver man inte systematiskt söka bort och använda som ved. Lämna den avbrutna stammen som högstubbe för framtiden och du har gjort ditt för att öka på andelen död ved i våra skogar.

Den pågående vintern kommer troligtvis att bli kort, ta vara på möjligheterna att röra dig i de vinterklädda landskapen så länge det varar.

Hälsningar,

Stefan Borgman